Bakgrund

Bakgrund och sammanfattande redogörelser för vad som har hänt.

Kort(?) bakgrund till vad som har hänt i frågan.


2016


Kommunen tar beslut att stänga Singö skola permanent, efter att redan tidigare ha lagt ner verksamheten tillfälligt.


Singöborna anser, och samlas under målet, att skolan tillhör bygden och bör övertas av densamma som kan fortsätta att utveckla andra verksamheter i och kring fastigheten.


2017


Projektet ”övertagande av Singö skola” startade med ett öppet möte i bygdegården på Singö i maj 2017. Mötet landar i en skrivelse till kommunen där singöborna önskar att få köpa Singö skolfastighet. Föreningen får inget svar och skickar därför i november samma år en ny skrivelse till samtliga kommunalråd med en önskan om ett möte.


2018


Kommunalråden i samverkansstyret Anders Olander (C), Ingrid Landin (MP) samt Olle Jansson (S) besöker Singö den 22 januari 2018.


Den 27 mars 2018 träffar arbetsgruppen från Singö samma kommunalråd, den här gången för att diskutera förutsättningar och villkor för ett eventuellt köp. Föreningen frågar om man kan överta skolfastigheten till den symboliska summan av 1 krona. Olle Jansson (S) fastslår då att alla nedlagda skolor ska avyttras på likvärdiga villkor, till bokfört värde, samt att detta inte är förhandlingsbart.
I Singös fall var det bokförda värdet för skolfastigheten 381 000 kronor.


Ytterligare möten hålls och arbetsgruppen på Singö registrerar Singö Ekonomiska Förening som avtalspart för kommunen. Kommunen ska återkomma med förslag på köpeavtal.


I augusti 2018 träffas parterna för genomgång av avtal. Kommunen får dock, efter mötet, backning från kommunens jurister som inte anser att kommunen kan skriva ett köpeavtal med de förutsättningar som diskuterats (tillträde maj 2019, för att föreningen ska hinna samla in tillräckligt kapital för köpet). Resultatet blir att Singö Utveckling får ett ”letter of intent” daterat den 11 september 2018. Där framgår att kommunen har för avsikt att sälja fastigheten till Singö Utveckling. Inga summor nämns dock i avsiktsförklaringen.


2019


I mars har Singö Utveckling (170 medlemmar) samlat ihop 600 000 kronor genom medlemsinsatser för att kunna köpa skolfastigheten för 381 000 kronor. Styrelsen meddelar därför kommunen att föreningen är redo att slutföra processen enligt den avsiktsförklaring (letter of intent) som föreningen fått av kommunen i september 2018.


18 mars: Kommunalråd Anders Olander (C) återkommer per mejl och frågar om föreningen kan ombilda Singö Utveckling till en ideell förening eftersom kommunens jurister inte anser att de får att sälja till ”underpris” till en ekonomisk förening. Styrelsen för Singö Utveckling svarar att de vill genomföra köpet enligt det som är avtalat såväl muntligt som i den avsiktsförklaring kommunen skickade i november 2018. Föreningen får ingen mer återkoppling från kommunen. Singö Utveckling skriver nu ett mejl till flera på kommunen och begär att få det köpeavtal man kommit överens om skickat till sig innan den 12 april och att man fastställer ett datum för när köpekontraktet ska undertecknas, dock utan återkoppling.


14 april: Styrelsen för Singö Utveckling skickar ett mejl till kommundirektören och kommunikationschefen på Norrtälje kommun. Man beskriver läget och begär omgående att få ett köpeavtal för påseende för att kunna slutföra köpet av skolfastigheten utefter de premisser man tidigare kommit överens om.


15 april: Kommundirektören svarar att de ska få återkoppling snarast och redan samma dag skriver mark- och exploateringschefen i ett svar att handlingarna dröjt på grund av en värdering som krävs enligt EU-regler förknippade med avyttring av fastighet.


21 april: Informationsmöte för medlemmarna i Singö Utveckling i bygdegården på Singö. Man väntar fortfarande på svar om köpet från kommunen. Tanken är att dra i gång en enklare verksamhet i lokalerna redan till sommaren. Man skickar ytterligare ett mejl till mark- och exploateringschefen med begäran om köpeavtal samt mötestid för undertecknande av avtalet.


2 maj: En av styrelsemedlemmarna i Singö Utveckling får ett mejl från en kommunpolitiker som varnar för att affären kommer att gå Singö Utveckling ur händerna eftersom det snackas i kulisserna om försäljning till marknadsvärde och inte det muntligt överenskomna ”bokförda värdet”. Ytterligare en politiker hör av sig till styrelsen med samma besked.


9 maj: En styrelsemedlem i Singö Utveckling kontaktar kommunstyrelsens ordförande Bino Drummond. Drummond återkopplar dagen efter och bekräftar att frågan ligger på hans bord samt säger att de är lika intresserade som Singö Utveckling av att genomföra affären i maj. Han bjuder in till möte den 15 maj.


15 maj: Singö Utveckling får veta av Bino Drummond att kommunen inte får sälja till underpris (381 000 kronor) enligt det muntliga avtalet föreningen haft med tidigare kommunledning (S+MP+C) och erbjuder istället en arrendelösning till förmånliga villkor och som alternativ till att köpa skolfastigheten 2,5 miljoner som den oberoende värderingen värderat fastigheten till. Styrelsen i Singö Utveckling ber att få återkomma i frågan. Nytt möte bokas.


16:e maj: Kommunens exploateringsingenjör mejlar Singö Utveckling en beräknad summa på arrendet (cirka 5 200 kronor/månad för hela fastigheten). En styrelseledamot i Singö Utveckling mejlar Bino Drummond och meddelar att Singö Utveckling inte är intresserade av arrendelösningen eftersom parterna har ett muntligt avtal att köpa hela fastigheten för 381 000 kronor. Sekundärt också för att en arrendelösning blir hämmande för utvecklingsmöjligheterna eftersom föreningen inte kan låna pengar utan att äga själva fastigheten.


23 maj: Kommunen erbjuder bl a ett reviderat förslag med en mindre avstyckning runt skolan för att köpeskillingen ska minska i storlek. Resten av fastigheten erbjuds enligt tidigare med en förmånlig arrendelösning. Exploateringsingenjören återkommer samma dag med ett förslag. 651 000 kronor för skolbyggnad och tomtmark på 1330 kvadratmeter runt skolan. Arrendelösning på 50 år, första fem åren utan kostnad (vilket senare blev tre år) och därefter cirka 3 800 kronor i månaden. Singö Utveckling kontaktar Anders Olander (C) och konstaterar att det inte var det pris man talat om. På ett tidigare möte hade 500 000 kronor angetts som en möjlig nivå, även om Singö Utveckling tyckte att detta också var en för hög summa.


24 maj: Anders Olander (C) återkommer med ett slutpris. 550 000 kronor för ”minsta avstyckning och arrende”.


27 maj: Priset för den avstyckade delen samt skolbyggnaden, samt arrendeavtalet, bekräftas av Bino Drummond (M). Han försäkrar att kommunen kommer att ta fram ett snabbt avtal om man får ett OK från Singö Utveckling.


Singö Utveckling svarar att det senaste förslaget ska diskuteras på medlemsmötet den 9 juni eftersom den ekonomiska skillnaden mellan ursprungsförslaget och det nya förslaget är så pass stor. Föreningen ber om en förlängning av ”letter of intent” tills mötet är avklarat (för att kommunen inte ska lägga ut fastigheten till allmän försäljning) och Singö Utveckling kan lämna besked om hur man ställer sig till förslaget.


29:e maj: Kommunen meddelar i mejl att man beslutat att tilldela Singö Utveckling 100 000 kronor från landsbygdspengen om parterna kommer till skott med ett avtal.


9 juni: Medlemsmöte för Singö Utveckling. Medlemmarna kan inte ta ställning till kommunens förslag utan framhärdar att den ursprungliga överenskommelsen ska gälla.


11 juni: Kommunledningen meddelar att de inte ens vill träffa föreningen för vidare samtal och Robert Beronius (L) förordar en försäljning av Singö skola på den öppna marknaden.


27 augusti: Kommunen ger föreningen ett bud, ett bud som singöborna aldrig bett om, att köpa en liten avstyckad del av fastigheten med skolhuset och endast tomt runt huset samt löfte om att arrendera resterande del av den avstyckade tomten. Svar avkrävs senast den 18/9, annars säljs skolan på öppna marknaden.


Mitten av september: Miljöpartiet med stöd av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet yrkar på att frågan om försäljning av Singö skola ska hänskjutas till kommunfullmäktige men alliansen väljer att istället ta frågan i kommunstyrelsen.


16 september: Kommunstyrelsen tar beslutet att:

”Under förutsättning att Singö utveckling ekonomiska förening tackar nej till det erbjudande som kommunen lämnat, ska fastigheten med Singö skola läggas ut till öppen försäljning och säljas till den köpare som kan erbjuda bästa pris samt bästa nytta för medborgarna och den omkringliggande bygden, det vill säga att överlåtelsen av fastigheten leder till ökat antal arbetstillfällen, att fastigheten används för att uppföra ett trygghetsboende, särskilt boende, skola eller annan verksamhet som faller inom ramen för synnerliga skäl i kommunallagen 2 kap 8 §.”


18 september: Singö Utveckling konstaterar att föreningen inte heller denna gång kan acceptera kommunens bud varför läget avseende skolförsäljningen träder in i en tredje fas inom loppet av ett drygt år.


20 november. Fastigheten läggs ut till försäljning och på fredagen är Norrtelje tidnings enda nyhet på förstasidan att ”Nu är Singö skola ute till allmän försäljning”.


2020


22 januari. Av fem budgivare väljer kommunen att sälja till Singö Skolas Vänner ideell förening för 381 000 kr, vilket är 170 tkr lägre(!) än Singö Utvecklings bud. Bägge föreningarna har redovisat identiska planer för bygdens utveckling.



En ödesstund för utvecklingen av Singö


Efter att förslaget att Sälja Singö skolfastighet för det bokförda värdet röstades ner av ”alliansens” partier M, C, L och KD i kommunstyrelsen den 16 september yrkade Robert Beronius (L) istället på följande motförslag:

”Under förutsättning att Singö utveckling ekonomiska förening tackar nej till det erbjudande som kommunen lämnat, ska fastigheten med Singö skola läggas ut till öppen försäljning och säljas till den köpare som kan erbjuda bästa pris samt bästa nytta för medborgarna och den omkringliggande bygden, det vill säga att överlåtelsen av fastigheten leder till ökat antal arbetstillfällen, att fastigheten används för att uppföra ett trygghetsboende, särskilt boende, skola eller annan verksamhet som faller inom ramen för synnerliga skäl i kommunallagen 2 kap 8 §.”. (slut citat).


Det ”erbjudande” som nämns var orimligt och oseriöst om man ville förstå föreningens intentioner.


Det fanns dock ett litet hopp kvar om kommunen skrev en tydlig kravspecifikation vad som ska gälla vid försäljningen, ”arbetstillfällen”, ”bästa nytta för medborgarna och den omkringliggande bygden” och så vidare. 


Vad händer? Fastigheten hamnar utan tydliga krav på nätet för öppen anbudsgivning. Kommunstyrelsens uttalade krav kan man inte se på nätet utan fastigheten bjuds ut till den som kanske vill starta ”bed and breakfast” eller varför inte en kursgård eller ett "unikt familjeboende” (citat ur presentationen).


Vi är mycket besvikna på den hanteringen. Helt enkelt lurade.


Just nu i dagarna har kommunen haft dialogmöte med många föreningar i kommunen i arbetet med Landsbygds- och skärgårdsprogrammet. En hel dag intalades föreningarna att nu ska det bli andra bullar av. Landsbygden och skärgården står (äntligen) i fokus.

Man kan se med oro hur det går med den saken när ett konkret helt fantastiskt landsbygdsprojekt som presenterats av Singö utveckling nu riskeras malas ner i en modlös stenhård byråkratisk hantering från ”alliansen” och dessutom dras in i den vanliga fastighetsbranschens förhärskande ekonomiska marknadskrafter.

Det styrande minoritetsstyret Norrtälje alliansen med M, C, L och KD visar prov på dålig omvärldsbedömning och släcker förhoppningar på att politik kan vara en möjliggörare.


Man har mage att ignorera ett levande bygdeprojekt med en fantastisk uppslutning från bygden med en rigid juridisk tolkning.

Föreningen Utveckling Singö presenterar ett konkret exempel på landsbygdsutveckling som kommunen borde springa benen av sig för att stödja på alla sätt. Något som skulle gynna varenda medborgare i vår glesa kommun.


Istället släpper styret denna möjlighet och sätter igång en process som nu riskerar att vrida Singö skola ur bygdens rådighet.


Det är inte juridiken som hindrar Singös utveckling. Det är en ängslig ovillig politik från de styrande.


Mats Wedberg (MP)

Publicerad i NT 13 nov 2019

Ta hand om eldsjälarna


Kommunen har beslutat om 50 punkter för landsbygdens utveckling. Det är bra även om punkterna inte är särskilt förpliktigande.


En av punkterna heter ”Att uppmuntra lokala utvecklingsplaner”. Samtidigt som detta presenteras får vi reda på att kommunen sviker ett löfte till den lokala föreningen Singö Utveckling att få köpa Singö skola till ”det bokförda värdet ” 381000 kronor. För att köpet skulle bli av flyttas det fram till i maj 2019 och då hade föreningen hunnit bilda en ekonomisk förening och samla ihop pengar.


I mars 2019 fick föreningen ett mejl med beskedet att kommunens jurister anser det olagligt att sälja ett av kommunens hus till ”underpris” till en ekonomisk förening. Kommunalrådet Anders Olander (C) föreslår att föreningen i stället skulle kunna bli ideell förening. Det är en anmärkningsvärd synpunkt och tolkning av lagen.


En ekonomisk förening är en organisationsform som många idéburna icke-vinstdrivna föreningar använder. Det innebär inte att verksamheten är kommersiell eller att medlemmarna agerar för egen vinnings skull.


För att avgöra om priset är skäligt eller ett underpris bör beaktas att en försäljning av skolan innebär att kommunen slipper utgifter för underhåll av byggnaden, utgifter för utveckling av bygden, utgifter för att anordna kulturella evenemang och evenemang och för samlingslokaler (det vill säga några av de punkter kommunen åtagit sig i landsbygdsprogrammet). Det är inte nödvändigt att kommunen själva gör allt. De primära kommunala uppgifterna borde vara att stödja, inspirera och underlätta för eldsjälarna som vill driva utvecklingen. Det lönar sig bättre än att sälja ut kommunens mark och byggnader till högsta möjliga pris. Det vet nog åtminstone Moderaterna i Danderyd numera.


Demokratin och engagemanget hos medborgarna bygger på tillit. Ska vi få en utveckling till stånd på landsbygden krävs tillit till att det lönar sig och att förändringar är möjliga. Då måste man ta hand om eldsjälar och låta bli att svika löften även om det råkar vara löften från ett tidigare kommunstyre.


Bengt Annebäck (MP)


www.norrteljetidning.se/debatt.

19 juni 2019

Svårt att förstå Bino Drummonds arrogans

Det är svårt att förstå den arrogans som kommunstyrelsens ordförande Bino Drummond (M) visar Singöborna när det handlar om försäljningen av skolbyggnaden. Det är oförsvarligt, obegripligt och snudd på oförskämt.


Singöborna har blivit lovade att köpa fastigheten för en rimlig summa. Kommunen borde vara tacksam över invånarnas engagemang för att utveckla sin bygd. Alliansen svarar med att strunta i föregående löfte och vill sälja till ”marknadsmässigt pris” – vad det nu är – för en gammal skolbyggnad.

För mig uppkommer ett par frågeställningar:


a) Bino Drummond säger att han måste svika tidigare löfte från kommunen på grund av att Singöborna har organiserat sig i en ekonomisk förening. Det är helt fel. Och skulle han ha rätt (vilket han inte har) borde han säga att kommunen gärna håller tidigare löfte om man har en ideell förening som motpart. En sådan kan man bilda på en eftermiddag, så är frågan löst. Men så säger Bino Drummond inte.


b) Vad tycker Centerpartiet? Under föregående mandatperiod var man med och styrde tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Alltså stod man bakom tidigare löfte till Singöborna att sälja fastigheten till rimligt pris. Men vad tycker man nu? Våga man inte stå för sin tidigare åsikt? Det verkar som om Centern har hamnat i dåligt sällskap!


c) Förutom att Singöborna är svikna av alliansen, kan man även undra över alliansens syn på det civila samhället. Aktiva medborgare som vill ta ansvar för sin bygd och kanske även för att utveckla välfärden är en stimulans som måste tas till vara. Det är en resurs – inte ett hot. Det vitaliserar samhället och är en hörnsten i en levande demokrati. Allt ska inte drivas av bara offentlig sektor och privata företag. Omyndigförklara inte medborgarna. Många vill och kan ta ansvar. Det leder till att människor känner sig viktiga och synliga och innebär säkerligen bättre verksamhet.


Bo Blideman (MP)


www.norrteljetidning.se/debatt.

6 september 2019

Skrivet och sagts om projektet

-ett axplock:

Singö skola tillhör Singö

1847 uppfördes Singö skola av bygden på mark som bygden då ställde till Singö sockens förfogande. Socknen betalade inget för vare sig mark eller byggnad men socknen stod formellt som ägare av skolfastigheten. Självklart och inget konstigt. Bygdens mål var att Singö skulle ha en skola.


1862 övergick Singö socken i Singö landskommun. Med följde det formella ägandet av Singö skolfastighet.


1952 övergick Singö landskommun i Häverö kommun. Med följde det formella ägandet av Singö skolfastighet.


1971 övergick Häverö kommun i Norrtälje kommun. Med följde det formella ägandet av Singö skolfastighet.


Grunden för ägandet och det successiva överförandet av äganderätten var att socken och kommunen bedrev skolverksamhet. Skolfastigheten har självklart stått till kommunens förfogande så länge kommunen där bedrev skolverksamhet. Nu har Norrtälje kommun, mot Singöbornas vilja, lagt ner skolverksamheten. Då bör ägandet av skolfastigheten återgå till bygden.


Singö skola tillhör Singö!

Bygdens befolkning är i dag formerad genom Singö Utveckling – merparten av de bofasta och deras företag samt många fritidsboende.


Singö Utveckling har som syfte att kulturellt och ekonomiskt utveckla Singö/Fogdö mot ny tid och nya mål. Singö skolfastighet har strategisk betydelse för denna utvecklig.


Inte bara Singö/Fogdö kommer att gynnas av det utvecklingsarbete som Singö Utveckling avser att bedriva i skolfastigheten. Singö/Fogdö är en del av Norrtälje kommun och kommunen gynnas därför av det utvecklingsarbete som bygden på öarna vill bedriva. Lokalsamhället är viktigt och det måste en glesbygdskommun som Norrtälje inse.


Norrtälje kommun har gjort investeringar i Singö skola vilka efter sedvanliga avskrivningar nu uppgår till 381 000 kronor. Singö Utveckling vill köpa skolfastigheten från Norrtälje kommun för detta belopp, men inte mer.


Skolan och dess mark har varit ”utlånad” till kommunen så länge där fanns en skola. Kommunen bör hålla sig för god att ekonomiskt profitera på värdestegring av det man haft till ”låns”.

Singö och Singö Utveckling ser fram mot att ha ett fortsatt gott samarbete med Norrtälje kommun och att kommunen också fortsättningsvis stöttar Singö/Fogdös utveckling.

 

Jöran Lindvall

Sedan 50 år Singöbo på fritid och i hjärtat.

Varför jublar inte Norrtäljes

kommunledning?

Utan vare sig landsbygdsprogram eller andra kommunala skattepengar får kommunen med automatik nytta och glädje när medborgarna själva fortsätter att driva utvecklande verksamheter långt ute på landsbygden. Det borde vara bingo för en landsbygdskommun, varav många också tacksamt tar emot liknande erbjudande från bygdeföreningar och kan till och med samarbeta med dem för att ytterligare dra nytta av kraften och vidareutveckla hela kommunen.

 

Norrtälje har för tillfället ett antal skolor som ska avyttras och just nu är det Singö som är på tapeten.

 

När singöborna ville ha en skola 1847 ställde man både mark och byggnad till dåvarande sockens (senare kommunen) förfogande med äganderätt utan att ta betalt. När skolan nu har upphört visar det sig att bygden återigen vill ta ett eget ansvar för att utveckla verksamheter i ett avlägset hörn för kommunen men desto mer centralt för den lilla bygden.

 

När skolan inte längre behövs kan kommunen lämna tillbaka egendomen till bygden som rimligen betalar värdet för kommunens nedlagda och ännu inte avskrivna investeringar. Det ursprungliga och ensidiga erbjudandet från kommunen om att köpa fastigheten för ”bokfört värde” var initialt inte singöbornas förslag. Icke desto mindre är det en snillrik brygga för att hantera det ekonomiska ansvaret över mycket lång tid.

 

Det bokförda värdet för Singö skola är lågt, vilket givetvis beror på att inga större satsningar har utförts på mycket länge och behovet av nödvändiga investeringar är av samma anledning omfattande (mellan en och två miljoner kr) vilket ingår i ansvaret av ett övertagande, oavsett priset.

 

Det är ett stort ansvar för en liten bygd och först efter en tids överläggande kunde singöborna ta beslutet att tacka ja till kommunledningens erbjudande och en överenskommelse slöts.

 

Om prislappen för övertagandet ökar med över två miljoner, vilket nu sker i ett nytt ensidigt erbjudande (förvisso med några varianter utifrån samma värde), omöjliggörs ett övertagande och det vore direkt oansvarigt för bygden att ta på sig ett ekonomiskt ansvar långt över det rimligas gräns. 


Påståendet att kommunen skulle bryta mot lagen genom att lämna tillbaka egendom till bygden för bokfört värde är lite väl överdrivet. I så fall skulle det mesta av Sveriges samarbeten mellan kommuner och bygdeprojekt ske i laglöst land.


I själva verket har det offentliga goda möjligheter sälja till valfritt pris. Begränsningarna i lagen finns för att skydda konkurrensen och förbjuder att enskilda personer och näringsidkare otillbörligt gynnas, vilket naturligtvis är mycket bra i grunden då de flesta mottagare är just enskilda. ”Bygden” är dock inte en enskild näringsidkare.

Huruvida det juridiska kan lösas genom att bygden får representeras av ett aktiebolag med begränsad utdelningsmöjlighet, en ideell eller ekonomisk förening är av underordnad betydelse för singöborna. Sådana detaljer löser man tillsammans med en samarbetsvillig kommun.


Men vilken form det än må vara, måste de ekonomiska möjligheterna finnas på plats. Och när det sistnämnda sker i kombination med en engagerad bygd på Singö (eller Björkö som ett annat exempel) kommer också kommunens invånare med all säkerhet få ut mångfalt av de skattepengar som man eventuellt ”går miste om” vid en försäljning under marknadsvärdet.


Och kommunledningen kan i så fall jubla åt ett gott exempel i ”Sveriges populäraste landsbygd”.


Styrelsen Singö Utveckling

maj 2019

Landsbygden behöver en Greta

för att överleva

Vad är det för likhet mellan klimatproblemet och urlakningen av svensk landsbygd? Båda frågorna står högt upp på agendan hos politiker med känsla för vad som är politiskt korrekt. De flesta håller med om att något måste göras. Men ingen gör just någonting alls.


Ingen, utom en ung flicka med flätor som i klimatfrågan lyckats med något som det politiska etablissemanget famlar efter – att skapa viss verkstad och mindre tomma ord.


Beträffande den växande klyftan mellan stad och landsbygd och med det de minskande möjligheterna att bo kvar utanför tullarna, finns ännu ingen liknande frontfigur. Inte ens en med hästsvans.

Landsbygdsfrågan har samma karaktär av den klassiska liknelsen med problemet få stopp på och vända kursen på en supertanker. Vill vi hejda utvecklingen måste beslutsapparaten uppmuntra och underlätta idéer och lokala initiativ som syftar till att folk ska kunna bo kvar utanför staden.


Den logiken fungerar emellertid dåligt i verkligheten. Ett exempel är Singö i nordspetsen av Stockholms län med cirka 15 mil till Helgeandsholmen där de övergripande besluten tas. Och 5,5 mil till kommunhuset i Norrtälje, där de lokala besluten fattas.


I det här sammanhanget skulle utan tvekan Singö, och den kamp singöborna utkämpar för att kunna behålla sin skola från 1847, kunna få bli exponent för det sluttande plan som lands- och glesbygder i hela Sveriges land befinner sig på. I Singös fall handlar det om en kamp mot kommunen om att få köpa loss den nedlagda skolfastigheten för att ha en plats att samlas kring och utveckla gemensamma intressen i. En intresseförening bildades för ett och ett halvt år sedan och uppvaktade kommunen med denna sin önskan. Den dåvarande kommunledningen erbjöd föreningen att få köpa skolan för det bokförda värdet på 381.000 kronor och singöborna accepterade.


Affären drog ut på tiden och sent i våras visade det sig att den nuvarande kommunledningen frångått det ursprungliga muntliga löftet. Plötsligt hade köpeskillingen stigit till 2,5 miljoner kronor.

Priset är inte förhandlingsbart. Alternativet är att skolan säljs till högstbjudande på öppna marknaden.


Kan då denna bagatell på något vis jämföras med klimatfrågan? Nej, självfallet inte övergripande, men visst finns det beröringspunkter. Förhoppningen är att de dramaturgiska poänger som finns i denna historia kan göra den representativ för landets övriga utbygder.


Det finns ingen flicka med flätor på Singö, som kan vara etablissemangets dåliga samvete. Men det finns en ett kraftigt lokalt engagemang och en beslutsamhet att fortsätta kampen mot en kommunledning som sviker sina löften samtidigt som ambitionen är att vara ”Sveriges populäraste landsbygd”.


Närheten till Stockholm är naturligtvis en styrka i den här historien med de totala motsatserna. Det infernaliska trafikkaoset och alla andra problem med den okontrollerat förtätade staden i jämförelse med lugnet på landet. Ett lugn som i grunden är positivt, men som dessvärre också är en följd av svårigheterna för gemene man att bo kvar och kunna försörja sig på landsbygden.

Det krävs inget snille för att förstå vad som väntar runt hörnet om inget mer än små hemsnickrade symboliska åtgärdsprogram – som plåster på benbrott - läggs på bordet. Gärden växer igen, skog odlas på åkermark, orter bommas igen, byar överges – och ännu fler flyttar in till staden.


Den ekonomiska föreningen Singö Utveckling vägrar att frivilligt kasta in handduken i den kamp om att få behålla skolan som symbol och resurs för bygden. Kampen förs naturligtvis för den egna överlevnaden, men faktiskt även för landsbygder i övriga landet.


Vissa samhällsproblem är lättare att sopa under mattan än andra. Förhoppningen är att landsbygdsfrågan inte ska vara en av dem. Förhoppningen är snarare att media utanför Norrtälje kommuns gränser ska hålla med om att historian om Singö skola, i all sin litenhet, kan tjäna som exempel på vart landsbygden är på väg.


Att vi håller på att passera ”the point of no return” – och att denna historia kan användas som exempel på hur det inte ska gå till. Och att den tål att berättas i större sammanhang. Med eller utan flätor.



DN Åsikt 7 juli 2019

Per Lundqvist, Singö,

BESÖKSADRESS

 

Singö Skolväg 

764 57. Grisslehamn

 

KONTAKTINFO

 

E-post: info@singoutveckling.se

 

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

Copyright © All Rights Reserved